sagoanna

Tack Linda för att du skriver kommentarer på mina inlägg. Då vet jag iaf att någon läser. Och så är det roligt att få lite feedback. Och en del rolig feedback. Se och lär, ni andra som läser min blogg. Om det är någon! =)

Det var jättelänge sen jag skrev. Jag är inte lika originell som min syster, som typ aldrig skriver, men det börjar gå utför med mig. Idag är det nyårsafton. Jag är inte jätteförtjust i nyår. Faktiskt. Eller, det beror nog nästan på vilken syn på nyår som de man firar med har.
Förra nyårsafton var helt fantastisk. I alla fall har jag för mig det, det är ju ett tag sen. Jag var hemma hos Nina, och vi hade fest. Diverse människor från olika kretsar kom, och det var hur kul som helst. Singstar också, det går ju alltid hem. Jag och Ninas kompis Malin dansade funk, och jag fick senare reda på att hon dansar "på riktigt". Lite pinsamt, men äsch!
Nu är det bara att hoppas på att denna nyårsafton blir lika rolig. Det blir inte samma koncept dock. Denna nyårsafton blir nog betydligt lugnare. Middag hemma hos Anna och Fredrik. Hoppas att vi inte lagar mat hela kvällen. Risken finns dock, är jag rädd. Men men. Det blir ju vad man gör det till. Det blir trevligt är jag övertygad om.

Julen har varit härlig. Första julen någonsin som jag har varit ledig sen jag gick ut gymnasiet. Har alltid jobbat mellandagarna. Nu kan jag tom gå på stan under mellandagsrean. Helt fantastiskt.

Först har jag vilat upp mig hemma hos mor och far. Sedan har jag träffat folk som jag inte träffat på ett år, och haft så sjukt kul. Och mysigt. Det var nästan lite jobbigt att skiljas från släkt och vänner faktiskt. Det har varit spelkvällar, umgås kvällar, familjemiddagar, lekar, mat, paltbjudning, bio, pubtimme. Underbart! Ska åka ner till Stockholm och hälsa på snart tror jag.

Saknar er!

Idag har jag mättat mitt julbehov lite till. Jag, mamma, pappa och syster Nina har gått på stan och handlat julklappar. Ja, inte alla tillsammans förstås, men vi har iaf fikat tillsammans. En riktig julfamiljedag! Handla julklappar = julstämning.

Lite senare, när jag hade sovit min dagliga middagslur, så klädde vi granen. Till julmusik förstås. Det roliga i vår familj är att jag och pappa alltid sätter upp ljusen, som första steg. Sen kliver pappa åt sidan. Kan bero på en eller två saker, eller en kombination. Antingen har han lärt sig att mamma vill ha det på ett visst sätt. Eller så är han inte så sugen på att göra det. Eller så använder han det första alterntativet som en ursäkt för det andra. Man vet aldrig.
Mamma är nämligen lite rolig på så sätt. Det är aldrig någon klassisk julgran vi har haft, med pumlor i olika färger och polkagrisar i. Ville vi ha det så fick vi gå till våra kusiner och hälsa på, de har alltid haft stor gran med ljus i olika färger med änglahår på tom tror jag (Linda, hjälp mig här), många pumlor osv.
I år var det svart och silver som gällde på våran gran. Och missförstå mig inte, våran gran har alltid varit jättefin, men den har aldrig varit traditionell. Mera designaktig. Mycket snygg, blev den förstås i år också. Kan lägga upp en bild i efterhand.

Som avslutning på min juldag så har jag bakat pepparkakor! Lite brända blev en del (ganska många), men de gick absolut att äta. En mysig juldag har jag haft helt enkelt!

Man ska aldrig så frö till negativa tankar hos någon. Aldrig någonsin.

Onsdag kväll började jag må illa. Jag förträngde det. Tänkte att det berodde på att jag tog medicin, det brukar kunna bli så. Tänkte att det även kunde bero på att jag var trött. Eller så. Vaknade i torsdags och mådde fortfarande dåligt. Konstigt. For på jobbet ändå, tänkte att jag skulle mota undan illamåendet. Det gick sådär - for hem vid halv två tiden. Sen sov jag tre timmar, och ju längre klockan gick, desto mer illa började jag må. Var nästan säker på att jag skulle spy. Vid den här tidpunkten var jag fruktansvärt less, nu tycker jag att deit räcker med sjukdomar. Gick och la mig för kvällen till slut, och låg och vände och vred på mig i möjliga och omöjliga ställningar för att hitta en där jag både kunde sova och slippa må illa. Somnade till slut och vaknade i morse och försiktigt kände efter. Hmm, jag var nog inte illamående. Tjoho. Men sjukligt trött i kroppen. Kämpade med disk, packning och tog mig faktiskt till bussen.

Jag tog mig alltså till Luleå idag, något jag längtat efter så länge. Var lite deppigt igår när jag trodde att jag inte skulle kunna orka det. Men det hade varit roligare om jag hade varit pigg och fräsch! Nu får vi se vad jag orkar göra i helgen. En gammal klasskompis från gymnasiet, Linnea, kom och satte sig bredvid mig på bussen iaf. Mycket trevligt, då gick resan lite snabbare. Men iaf - fruktansvärt dryg resa. Jobbigaste på länge.

Det här var inte alls något gnälligt inlägg. Inte alls.

Kontentan skulle iaf vara, att trots allt, så är jag i Luleå för att fira jul! Och det känns roligt, mysigt och härligt.

Nu vill jag bara hem! Och det här känns som världens längsta vecka! Det är bara måndag idag. Jag har dock saker att göra i veckan som jag ska ta tag i, men dock är jag mest av allt sugen på att åka hem och lacka julklappar och klä granen och äta julskinka och vakna på morgonen och höra mamma och pappa morgonfika och prata. Lyssna på julmusik och julbaka lite mera. Längtar längtar längtar!

Idag har jag jobbat med två vikarier. Det är alltid lite annorlunda, man har ingen att dela det yttersta ansvaret med. Dessutom finns det så många rutiner som det tar tid att förklara och rutiner man inte hinner med osv. Så det är bara att ta det lugnt. Men när jag kom hem la jag ner huvudet på en kudde och sov i 50 minuter, sen tvingade jag mig själv att kliva upp. Snart ska jag borsta tänderna och sova igen.

 

Igår var en trevlig dag. Började med att kliva upp, slå på tv:n och upptäcka att det är skidor på tv. Både längdskidor och alpint. Nice. Bänkar mig i soffan och är återigen så sjukt nöjd att få ligga kvar och bara mysa på. Efter ett tag masar jag mig ur sängen och rostar en macka till frukost. Sen pratar jag med kusinen, som ska komma till mig och julbaka. Trodde att hon skulle sova, men hon var också vaken. Trevligt. Vi bestämmer att hon ska komma vid tre någon gång. Eftersom att hon bara var sugen på att göra ischoklad och pepparkakor så börjar jag att baka lite så smått. Brittas chokladkakor inleder jag mig, sjukt goda småkakor med krossad blockchoklad i mördeg.

Sen börjar mörkret. Min kapacitet sjunker brutalt. Jag ska göra bullar har jag bestämt mig, med fyllning och marsankräm, men med saffran. Den första missen jag gör är att jag upptäcker att jag köpt jäst för matbröd. Vilken tabbe. Pappa gjorde ju det sist jag skulle baka, och jag undrade hur man kunde glömma att kolla det. Och så gör jag samma sak. Dumt. Jaja, jag bestämde mig för att prova baka ändå, och se hur det bli. Så jag rör ihop degen och sätter den på jäsning. Då kommer jag på att jag har glömt att ha i saffran. Så jag skyndar mig att slänga i den. Ringer mamma under tiden och frågar hur mycket man ska sätta i. Då berättar hon att man skulle ha haft i saffran redan i mjölken (oatly för mig). Recept är underskattat, lärde jag mig alltså igår. Bullarna blev inte äckliga, men inte jättegoda, skulle man kunna säga.

Sen for jag till Anna, för lite fest och lite utgång. Schlagerklubben som vanligt. Skulle vilja gå någon annanstans nästa gång. Anna är ju aldrig omöjlig. Det första som händer är att jag ramlar på väg till bussen. Lovande. Det värsta när man ramlar är ju om någon ser en. Man kan få sjukt ont när man ramlar, men om någon ser en så låtsas man att det gick bra fram tills dess att ingen ser en, så att man kan sjunka ihop och kvida av smärta. Konstigt. Pinsamt värre än smärta. Är det förresten någon som kan tipsa om någonstans där man kan gå ut och dansa hip hop? Är less på att bara dansa schlager, vill ha den där speciella rytmen i kroppen!

Jag är lite dålig på att vara ute ibland. Jag blir så less efter ett tag. Har en viss tidsbegränsning. Igår kom vi in tidigare, och självklart blir jag då less fortare. Därför är det optimala för mig att komma in vid halv tolv, eftersom jag då är på g ända tills klockan två. Optimalt helt enkelt. Som det var nu blev jag less klockan ett, och det är ju tråkigt för de jag är med, som fortfarande vill vara kvar. Då kan det bli konflikter.

Sen var vi och åt. Jag ville så gärna så gärna komma hem och sova i min egen säng. Det är ju det skönaste som finns. Men jag insåg innan jag ens försökt att det är dödfött att försöka hitta en taxi relativt snabbt, så därför bestämde jag mig för att sova hos Anna och Fredrik. Ganska smidigt, med tanke på var de bor iof sig.

Nu är jag hemma iaf. Skönt. Men hungrig är jag. Måste göra något åt det. Hörs!

I morgon är det dags för julbak. Har varit och laddat upp idag med ingredienser, för i morgon ska här bakas! Linda kommer hit, och vi ska baka ischoklad, knäck, risbräck, pepparkakor och lussekatter. Usch, jag mår redan illa. Men det ska bakas! Eller, jag ska baka en del själv. Linda vägrar göra lussekatter. Hon kan inte säger hon. Men jag ska.

Idag har jag hittat en tröja jag måste ha. I förra årets idol var det någon av idolerna som hade på sig en kort hoodtröja. Som slutar ovanför magen, med huva och dragkedja. Jag har velat ha en sen dess, typ ett och halvt år alltså. Jag har letat och frågat i varenda affär känns det som. Men ingenstans. Förrän idag då. Jag har hittat en. Som jag verkligen vill ha. Men då var det ju det där med pengar. Får försöka lösa det på något sätt.

Nu måste jag gå och lägga mig känner jag. Mår illa.
Sov gott.

I onsdags var jag och kusin vitamin Linda på Timbuktu. Som förband var det Tingsek. Jag har ju sett honom förut på Umeå open, så jag såg inte alls framemot det. Jag tyckte inte att han var bra alls. Men ack så fel jag hade. Han var ju grym. Scenspråket, sången, bandet, låtarna. Kändes nästan som att det var värt att gå dit bara för det han spelade. Och det är ju inte ett dåligt betyg. Iof sig så hade jag ju inte så höga förväntningar på honom så.

Men så Timbuktu då. Snacka om energi den killen har. Helt galet. När han släpper lös så blir man själv galen. Fast det är svårt att både dansa och lyckas lyssna på texten. Det är ju aningens svårt om man säger så. Man måste nästan ha lyssnat in sig på låtarna, vilket jag inte hade gjort speciellt jättemycket. Men det var bra. Och något som var helt fantastiskt bra, var bandet han hade med sig: Damn! Så sjukt bra. Riktigt stort energifyllt band, med blåsinstrument och något konstigt som såg ut som ett piano fast ändå inte och så de vanliga instrumenten typ trummor, gitarr, bas osv. Dessutom var det en kille som sjöng där också. De spelade någon låt själva också, och tydligen ska de ge ut en skiva som jag förstod det. Rekommenderas! Så de två tillsammans blev en härlig kombination. Tingsek kom ut också och gjorde en låt tillsammans med timbuk, något som var rätt kul. En stor del av det med att gå på en sån där konsert eller spelning eller vad man nu ska kalla det, tycker jag är att det är så roligt att se hur roligt personerna på scenen har med varandra.

Dock är han så sjukt kort. Timbuktu. Han var uppe på en högtalare ibland, och både jag och Linda tyckte att han skulle stanna där så att man kunde se honom. Och då stod vi ändå hyfsat nära scenen. När killen från Damn! skulle komma och sjunga så kom det in en kille med ett nytt mickstativ. Då säger Timbuktu: "Finn ett fel mellan mig och mickstativet". Det var längre än honom. Ganska kul.

Så imponerad jag är av honom också. Att få fram så där många ord på så där kort om tid. Helt sjukt. Jag förstår att man kan träna upp sig, men sådär mycket. Det är omänskligt. Kändes som att man körde på fastplay. Galet.

Det enda negativa var att det blev rätt sent. Kom i säng vid kvart i ett, så det blev inte mycket sömn. Men det var det värt. Ibland måste man få göra sånt. En lyckad kväll iaf!

Hej

Idag är jag så sjukt trött att jag hoppas på att gå på den extraenergi som jag förhoppningsvis har långt därinne. Men jag vet inte riktigt. Igår satt jag i telefon sjukt länge, och tyvärr gick det ut över det som skulle ha varit min nattsömn. Onödigt av mig, eftersom jag måste vara pigg ikväll. Jag ska ju nämligen göra en riktigt rolig sak!! Gå på en konsert eller spelning eller vad man nu kallar det, med min kära kusin. Vi ska på Timbuktu. Jippi. Hoppas det är riktigt bra. Det börjar ju dock klockan 21, så jag måste hem när jag slutar och sova tidernas middag. Annars håller jag mig säkert inte vaken, oavsett hur bra det är..

Just nu ligger jag i soffan, och försöker skaffa ork att kliva upp. Jag måste nämligen lämna lägenheten om tre minuter och jag har varken klätt på mig eller borstat tänderna. I morgon får det nog bli en omvänd ordning.

Ha en bra dag!

Idag har jag haft mitt första medarbetarsamtal. På jobbet alltså, med min chef. Det var ganska intressant, kändes bra att få tala om en del saker. Det har ju varit rätt så körigt på mitt jobb denna höst. Pratade om många saker, samtalet tog lite drygt en timme, så vi hann med att avhandla några ämnen. Till exempel professionalism, läroplanen, bakåtsträvande människor, konflikter (fast hon ville hellre kalla det meningsskiljaktligheter, så att det inte lät så hårt), m.m. Kändes bra i alla fall.

Sen hade vi en halv planeringsdag. Suck säger jag bara. Ibland får man verkligen kämpa för att någonting ska hända. Jag la ner jättemycket energi på det, är helt slut just nu. Men roligt var det. Jag tycker om att varva teori och praktik. Det är ju liksom själva meningen med hela arbetet kan jag tycka.

Älskar mitt yrke och mitt uppdrag.

Tror jag fick svar på en gång.
Frid.
Tack.

Har varit och fikat med Anna. Mysigt! Vi har verkligen en härlig vänskap.
Vet inte om det beror på att vi varit vänner så länge och vet det mesta om varandra, eller om det är någonting annat. Men vi kan sitta och babbla utan att veta vad vi pratar om. Utan att för den skull sitta och fnittra om ingenting. Det är som bara skönt och självklart. Som Anna uttryckte det: "Det är ju vi"

=)

Kram på dig Anna

Nu äntligen är det dags att beskriva min stora passion för musikaler. Har ju tidigare gett en hint om det, men har aldrig riktigt berättat hur "illa" det är. Jag älskar verkligen musikaler.
Jag och Anna var i Stockholm för några år sedan, och hade världens bästa helg. Till exempel så var vi och såg musikalen Grease. Jag satt och log konstant i tre timmar. Och sen var jag typ i extas hela kvällen.
Det blev ju inte samma sak som en musikal live, men jag och Anna var och såg Mamma Mia i torsdags. Och återigen - så bra! Själva storyn var ju inte den bästa som skapats, men musiken och dansen och så var det rätt mäktigt att se det på bio. Jag grät faktiskt. Många gånger. Inte för att det var sorgligt. Men det var så bra.
Dessutom är jag så sjukt svag för manliga musikalartister. De har ju en underbar utstrålning. Och så både sjunger och dansar de. Speciellt svenska musikalartister, fråga mig inte varför, men så är det bara.

Så då vet ni.