sagoanna

Astrid Lindgren är nog den som har spelat störst roll i min fantasibarndom eller hur jag ska uttrycka det. Hennes berättelser om Mio min Mio, Pippi, Saltkråkan, men även boken Sagorna, som är kortare berättelser hon gjort. Listan kan göras hur lång som helst.

Har funderat länge på en sak, som jag nu har börjat göra slag i. Jag ska beställa en Astrid Lindgren-klassiker varje månad. Kommer väl kosta 300 kronor i månaden eller så. Och det gör jag ju av med ändå, på andra saker. Hoppas nu bara att dvd-filmer kommer hålla i sig. Och inte bli som vhs.

Har beställt Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta nu. Fick en dubbeldvd för 69 kronor så jag köpte Australia/Moulin Rouge. Har länge varit sugen på att se Australia och Moulin Rouge är en av mina favoritfilmer, så jag är nöjd!

Alla jag har känt och känner har jag ett speciellt minne av.
När jag och min lillasyster sov över hos farmor och farfar när vi var små så låg vi i ett litet rum.
När jag och Nina hade bäddat ner oss i den blå bäddsoffan och låg där så hade vi huvudändena så att vi såg väggen där det hängde en broderad tavla.
Där stod det en vers, som jag alltid kommer att förknippa med farmor. Som dyker upp i huvudet ibland.


Nu sluter sig mitt öga
Gud fader i det höga
I beskydd mig tag
Från synd, sorg och fara
Din ängel mig bevara
Som styrt min fot idag

Det finns så många känslor i världen. Så många upplevelser som människor är med om.
Just nu är det så många runt omkring mig som har positiva och negativa känslor.
Åt de extrema hållen.

Och jag känner med alla. Både de som är drabbade av jobbiga saker och de som är lyckligt lottade.

Det känns så konstigt att det finns så väldigt otroligt många sinnesstämningar. Tankar. Känslor.

Jag hoppas bara att alla i grund och botten har en känsla av att de duger oavsett vad som händer.
Har man det så kan man nog klara det mesta, tror jag.

Det finns så många känslor i världen. Så många upplevelser som människor är med om.
Just nu är det så många runt omkring mig som har positiva och negativa känslor.
Åt de extrema hållen.

Och jag känner med alla. Både de som är drabbade av jobbiga saker och de som är lyckligt lottade.

Det känns så konstigt att det finns så väldigt otroligt många sinnesstämningar. Tankar. Känslor.

Jag hoppas bara att alla i grund och botten har en känsla av att de duger oavsett vad som händer.
Har man det så kan man nog klara det mesta, tror jag.

Det var ju tre andra av mina klasskamrater hos Emma igår också. Utan utklädnader, men det var jättetrevligt att de kom ändå, roligt att de kom trots att det var inne i stan och de bor på skolan. Fick inviga en av de också i Harry Potters värld, det blir jag alltid nöjd över.

Igår skulle vi ha Harry Potter-maraton. Jag har laddat hela veckan med mycket sömn och tagit det lugnt och så.

Så var det då äntligen dags igår. Jag, Veronica och Erica skulle åka direkt från skolan till mig och göra oss i ordning, vi skulle ju klä ut oss lite, och så skulle vi vara hos Emma klockan tre.
Veronica hade lånat sin brors bil så vi åkte från skolan kvart i tolv, brukar ta max en halvtimme hem. Vi var hemma hos mig två tror jag.

Vi höll tummarna hårt hårt när vi åkte från skolan, för bilen hade stannat på väg till skolan, men satt igång igen. Vi skulle försöka hålla igång bilen hela tiden och inte stanna, så när en person stod mitt i vägen blev vi som tokiga. Erica skrek, jag viftade med hela armarna och Veronica försökte tuta, något som inte gick så bra eftersom den hade frusit eller något sånt.
Vi tog oss en bra bit men till slut hände det. Såklart var det efter att vi hade svängt av från Emil, som körde efter oss om det skulle hända något sånt. Tror bilen gav upp fyra gånger innan vi gav upp och ringde efter Emmas kille som kom och bärgade bilen till Veronicas syster.
Men det var ändå lite roligt med action, enades vi om, även om det var drygt just när det hände. Tror vi hade adrenalinkickar allihopa och redan såhär på förhand vill jag försvara oss och säga att det var en anledning till att det gick som det gick senare under kvällen/natten.

Till slut hade vi gjort oss i ordning och ätit och for till Emma och tyvärr hade klockan hunnit bli fyra då. Men vi var fantastiskt snygga. Jag måste dock säga att jag tyckte att Veronica var bäst. Svarta jeans, svart skjorta och cape gjorde henne till en underbar Snape. Det roligaste var när hon vände sig om eller gick och det bara fladdrade om henne. Fantastiskt! När vi gick till bilen mötte vi typ 16 pers som kom från bussen. De kollade både en och två gånger kan jag säga. Kul!

Vi började se första filmen vid fyra och vi hade femton timmar film att avverka hade vi räknat ut, eftersom vi skulle se alla filmerna. Det vi dock inte hade räknat med, som vi ska göra nästa gång, var alla pauser. Jag, Veronica och Erica for och köpte mat åt oss allihopa i pausen mellan första och andra filmen, som blev ungefär en timme. Veronica som for utan cape såg normal ut. Erica såg också rätt normal ut. Jag såg INTE normal ut. Skämdes lite. Men bara lite.

Vi fixade första, andra och tredje filmen, nja kanske inte galant, men vi fixade dem. Sen började det spåra ur. Till slut sa Emma: Jag sätter klockan på 45 minuter, så får vi ta en powernap. För mig gick det ganska bra. Och för Emma. Och för Emil. Veronica och Erica gick det inte lika bra för. De somnade helt. Så vi gav upp maratonet och for hem. Lika bra, inte roligt att se film när man bara plågar sig själv. För vi hade en riktigt trevlig dag och kväll. Och händelserik.




Bellatrix Lestrange (jag), Sybil Trelawney (Erica), Severus Snape (Veronica), Dolores Umbridge (Emma)

Visst är vi briljanta?

Jag har spanat på ett par skor sedan i somras. Eller modellen har jag spanat på i över ett år, men har tänkt att jag kommer aldrig att använda dem. Men sen i somras hittade jag samma modell men med ett helt underbart mönster. Men försökte kontrollera mig själv, de var dyra och jag skulle aldrig använda dem, de var för svåra att gå i. Men så för några dagar sen var jag in på Bianco. Och där stod de och bara tittade på mig - på rea och bara ett par kvar. I min storlek. Det var meningen att jag skulle köpa dem. Så jag gjorde det.

Blommönstrat sidentyg och silverstilettklack. Vad sägs om det?

I fredags var jag hos Anna.. vi såg let´s dance och jag har skaffat mig två favoritpar. Jag brukar inte se let´s dance men nu har jag säkert fastnat i det. Favoriterna är iaf Mattias och Claudia. Mattias Andreasson från EMD och Claudia Galli från olika tv-program, hon kommer för alltid att vara Frida från Skilda världar för mig.

Sen spelade vi super mario. Vi måste ju börja ladda nu eftersom vi ska ha supermario-kväll med Emil och Fredrik. Då måste jag vara lite bättre än att göra av med fyra liv på en bana har jag planerat.
Så självklart gick jag från Anna med hes röst och några tårar färre.


I lördags hade jag en liten tillställning här, bara några stycken. Trevligt. Vi skulle ut sen, så vi åkte in till stan, stod i två olika köer i ungefär sammanlagt 45 minuter, sen åt vi på max och drog hem. Men jag är nöjd ändå, det var trevligt.

Har varit rätt dålig ett tag nu. Under sommaren har jag ju verkligen inte orkat något, efter sommaren har det mesta känts tungt.
Har egentligen inte velat göra något, allt känns jobbigt. Har inte orkat umgås med folk, utan vill mest bara vara för mig själv hemma i soffan. Orkade inte anstränga hjärnan nog mycket att umgås med sådana som jag inte kände väldigt nära.
Men nu har jag friskförklarat mig. Och det är så oerhört härligt. Nu vill jag hitta på massor med saker och umgås med folk som jag inte känner så nära.
Och det känns underbart. Jag orkar, både fysiskt och psykiskt. Visst, jag har en lång väg kvar, men jag friskförklarar mig själv nu!!

Nisse = Min bil, Nissan bluebird
Dåliga leder = bildörrarna hade frusit igen pga en massa is vid gångjärnen på dörrarna.
Rehabcenter = gör-det-själv-hallen på ok haga.
Massage = högtryckstvätt
Värme = Hetvatten som hälldes över bilen
Lite extra kraft = hamrade ut plåten som bucklats när bildörrarna försökts öppnas.
Rutinkontroll hos läkaren = besiktning

Idag tog jag och Nina Nisse med oss för att hitta ett rehabcenter där vi kunde hjälpa honom att få mjukare leder. Vi hjälpte honom med ganska hård massage och sedan värme.
Blev tvungna att ta i med lite extra kraft eftersom en del av hans leder hade blivit rätt utslitna.
Dessutom var vi i ett för honom varmt och mysigt rum. Sen hjälptes vi åt att bada och massera hela honom, innan vi torkade honom och konstaterade att hans leder var rehabiliterade.
Vi lät honom vila en stund och sedan for vi hem.
Nu ska jag bara boka tid för en rutinkontroll hos läkaren för att kolla att han mår bra i övrigt..

Iksu-kort - check!

Tog tag i övningarna som sjukgymnasten hade gett mig. Gick dock först runt som en förvirrad höna innan jag hittade hantlar. De har verkligen gjort om riktigt mycket, gymet är nästan fyra ggr så stort.

Sedan invigde jag min nyinköpta baddräkt. Klev ner i plurret och fick en smärre köldchock. Men det gick över rätt fort. Är så oerhört nöjd att jag orkade. Jag simmade ungefär tjugo minuter, men jag orkade det!! Nu är jag på gång igen!

Resultaten efter simningen: Två kallsupar, ett tappat plåster och förmodade värkande muskler i morgon!

Kändes lite konstigt, det är ju ett tag man klädde av sig inför folk. Inte för att någon kollar, det tror jag inte. Men ändå.
Efter simningen så hör jag någon börjar skämta när de pratar, och göra sig till. Det dröjer ett tag innan jag förstår att det faktiskt inte är på skämt, utan att det är två stycken japaner som pratar med varandra. Det lät roligt. Jag har inget emot det, absolut inte. Men det lät roligt. Tur att jag var ensam, det är så svårt att hålla sig för skratt när man är med någon annan.
Och så när jag tror att det är över, så kommer det en kvinna och sätter sig på bänken och tar upp sin telefon och börjar prata tyska: "Ja, das ist gut..."
Nöje!

Sofia gjorde det här från en av hennes kompisars blogg.. jag tyckte det var roligt så jag gjorde det från Sofias.
19. Sång: And love said no

Stannade hemma nu på förmiddagen. Har ett giltigt skäl tycker jag men jag är ändå nervös att jag ska råka illa ut för att jag inte var där på föreläsningen. Så jag hoppas verkligen att det inte blir så..

Idag ska jag köpa iksu-kort har jag tänkt mig! Jippi! Har inte ens funnits på kartan att jag har kunnat träna på hela förra året i princip, så tanken att jag kan börja igen nu är helt underbar. Ska simma idag tror jag! Roligt!

Efter MÅNGA om och men tog oss jag och en kär vän äntligen iväg på bion och såg sista delen i millenium-serien. Sjukt bra serie. Jag tycker att de har lyckats rätt bra med att få fram det viktigaste ur böckerna också i filmerna. Så det var roligt. Dock satt jag och tänkte jaha, det här har de utelämnat, när kommer det där då o.s.v. Fördelen var dock att jag visste när det skulle hända otäcka saker så jag blev inte ihjälskrämd. Det var skönt.

Lite orutin hade jag dock. Drack cola. Så nu kommer jag väl inte att somna ikväll. Eller inatt kanske jag ska säga. Vi har föreläsning i morgon på förmiddagen, typ pengar förstör klimatet eller något sånt. Den är obligatorisk, men jag funderar på att strunta i den. Har ju ett giltigt skäl, orkar inte sitta så länge. Och upp och kuta en gång var tjugonde minut kanske inte är så uppskattat på en föreläsning?

Men apropå filmen - klart sevärd!

Den här dagen borde ha innehållit skola. Men innehöll en del annat.

Jag och Nina upptäckte att bilen hade frusit både igen och fast i marken. Hade ungefär 4 dm att krångla mig in i bilen på - max. Nina fick sitta bak. Vi köpte oss varsin häxhatt och for hem och såg Harry Potter. Vissa som känner mig påstår att jag är besatt. Alla får göra sin bedömning. Jag tycker bara att jag är ett fan. Jag och Nina har även planer på att styra upp en temafest - Harry Potter. Vore skoj.

Såg något avsnitt av The Big bang theory också. Tidigare har jag inte varit något större fan av den serien. Det tar jag absolut tillbaka nu, så sjukt bra det är! Går som inte ens att beskriva. Ni som inte sett det, gör det. Och ge det några avsnitt, det tar ett tag innan man fattar grejen. I alla fall gjorde det det för mig.

Som plan för morgondagen så ska jag ta bilen in till stan och ställa den i ett parkeringshus med motorvärmare och låta den stå där kanske till och med över natten, får se. Är ju bra om man har en upptinad bil när man ska besikta den. Vet inte om: "Du får krångla dig in genom förardörren om du ska kolla något inne i bilen, för de andra dörrarna går inte att öppna.. inte bagaget heller" går hem hos besiktningsmännen. Ska dra med Anna i år också, så vi kan charma lite. Och äta hotellfrukost efteråt.

Nu har lillasyster fallit till föga och kan tänka sig att spela Betapet med mig. Hon blev sur sist vi spelade eftersom jag vann. Säkert ingenting motför vad jag hade blivit, i vissa spel är jag världens sämsta förlorare.

Trevlig helg!

Hade min första skoldag idag efter jullovet. Roligt! Gick igenom lite hur vårterminen kommer att se ut.
Sportlov v.10.(då ska jag och Anna till stockholm) Påsklov v.14. Sweet!

Praktik v. 15 & 16! Spännande!!
Ska försöka få praktikplats på en förskola för döva, hörselskadade och CI.
I umeå eller luleå.
Hoppas hoppas hoppas!

Det här blir en bra termin!!

Varför tror och tycker folk att så fort någon har småbarn så vill de prata med vem som helst?

Som att det är någon sorts allmän egendom. Jag säger inte att det alltid är något dåligt, men jag tycker att det är konstigt att man kliver in på en annans "territorium" bara för att den personen har barn.

Är jag ensam om att tycka det?

I morgon börjar det hårda livet igen.
Skolan.
Har egentligen bara dagar mellan 8.30-14.30. Men det känns så mkt längre, dels för att man måste fokusera och koncentrera sig hela tiden, men även för att man måste ta sig till och från skolan. Jag kliver upp senast 06.30 och kommer hem ungefär 16.15.
Det är rätt långa dagar kan jag tycka. Om man inte är på topp.

Har inte behövt kliva upp i tid sen den 18:nde december. Det är ett tag sen. Har klivit upp någon dag förstås, i fredags t.ex. när jag skulle till sjukgymnasten. Men då visste jag ju att jag kunde fara hem sen och sova. Undra hur det ska gå.

Jag saknar mitt jobb. Jag vill jobba igen. Jag vet att det här måste vara mitt "friår" eftersom jag måste komma igång och vila upp mig och bygga upp kroppen och huvudet. Men ändå. Jag längtar. Vill vara med barnen och använda mig av min utbildning. Det är ju det jag vill göra, annars hade jag inte läst tre och ett halvt år på universitetet.

Idag måste jag göra min läxa ordentligt. Har bakat och måste skriva ner och bestämma vad jag ska berätta kring det. Är svårt, för jag vet inte riktigt hur omfattande det ska bli. Ska ju räknas som fem lektioner så det är ju en del. Men jag kan ju kanske räkna bakningen som två lektioner iaf. Men då har jag ju ändå tre kvar. Jaja, det blir nog bra det också.

Förmodligen kommer jag att tycka att det blir roligt i morgon. Att träffa alla klasskamrater och börja komma igång med teckenspråket igen. Jag tycker ju att det är roligt. Men det var ju det här med att kliva upp. Och att göra läxan.

Bloggen har också varit på jullov. Ett litet inlägg tror jag att jag har presterat. Men det har varit rätt skönt att vara ledig från allt. Har lite ångest över att jag har gjort så lite skolarbete dock. Försöker dock intala mig själv att det inte gör något. Att jag behövde paus från allt. Nu kan jag ta tag i allt och stenplugga. I morgon ska jag plugga iaf, och ta bort julpyntet. Och städa.

Nu är jag iaf tillbaka. Så nu ska det bli fart igen på bloggandet. Förhoppningsvis.

Låt mig börja med att klaga lite.

Igår skulle jag alltså ut och förvandla en snöhög till min bil. Beväpnade mig med sop och spade och gick lös. Gick rätt bra till en början. Visserligen skottade jag ungefär 45 minuter men det var inte så farligt. Det var när jag hade kört ut bilen en bit och skulle skotta framför som det gick åt skogen. Kände direkt när det hände. En sträckning. Vilket mörker. Jaja, det har hänt förr, så farligt är det inte. For till affären och köpte schampo, kände då att det kanske var en lite allvarligare sträckning, då jag redan då började halta.
Blev bara värre och värre, och när jag skulle till Anna och Fredrik så höll jag på att missa bussen för att jag knappt kunde ta upp väskan från golvet, då blev det smärta i ryggen. Jag tycker ändå att jag är ganska smärttålig, men det var inte härligt.

Sen åkte jag in till stan och till sällskapet som jag skulle fira nyår med, Anna och Fredrik. Mycket trevligt, vi lagade mat, spelade spel och umgicks. Emil kom förbi en sväng också, då blev det ett snäpp bättre. The more, the merrier, eller vad man nu säger. Klockan tio ville jag dock bara hem och lägga mig på rygg, men då blev jag less. Aldrig ska ryggen få förstöra mitt nyårsfirande. Så gick vi ut och tittade på raketerna, och drack två klunkar champagne. Såg även Idol-Tove. Alla jag har berättat det för har frågat om hon var full. Roligt att det är det första man frågar om. Sen gick det verkligen inte längre. Jag blev tvungen att åka hem och lägga mig i sängen. Lite trist, men jag tycker ändå att jag hade ett mysigt nyårsfirande.

Idag har det varit ett mörker. Nu kan jag röra mig, men när jag vaknade och rörde mig i morse, så gjorde det olidligt ont. Har levt på de värktabletterna jag fick för lungorna i somras, och vilat vilat vilat. Måste packa ikväll också, om jag och Steph ska åka uppåt imorgon. Tror inte det dock, men det är väl lika bra.

Hoppas ni hade trevligt igår!!!