Blåmärken!!!
Vi var på fortet igår, jag, Anna, Ullis, Micke, Fredrik och Emil.
Jag, Ullis och Anna var på ett lag. Det gick väl inte jättebra för oss, men roligt var det. Men det tog på. Fy vad jag är stel i kroppen idag. Speciellt axlarna. Och blåmärken har jag hela armarna. Jag skyller det på en cell som heter "Spiderman". Den inleddes med en väg i princip rakt upp som man skulle ta sig uppför. Svårt!
När jag sen frågade killarna hur i hela världen de lyckades ta sig upp så hade Micke bara hoppat upp. Såklart. Smidig man känner sig.
Det roligaste var i slutet, när vi insåg att det inte hade gått sååå bra för oss. Så när vi andra gick och klädde på oss så sprang Ullis och Anna iväg och pratade med de som hade hand om resultaten, så vi fick de ändrade. Till det bättre. Killarnas miner var typ det roligaste på hela kvällen.
Men oj så stel jag är idag.
Men roligt var det, och inte stukade jag några fötter heller. Så jag är nöjd.
Jag, Ullis och Anna var på ett lag. Det gick väl inte jättebra för oss, men roligt var det. Men det tog på. Fy vad jag är stel i kroppen idag. Speciellt axlarna. Och blåmärken har jag hela armarna. Jag skyller det på en cell som heter "Spiderman". Den inleddes med en väg i princip rakt upp som man skulle ta sig uppför. Svårt!
När jag sen frågade killarna hur i hela världen de lyckades ta sig upp så hade Micke bara hoppat upp. Såklart. Smidig man känner sig.
Det roligaste var i slutet, när vi insåg att det inte hade gått sååå bra för oss. Så när vi andra gick och klädde på oss så sprang Ullis och Anna iväg och pratade med de som hade hand om resultaten, så vi fick de ändrade. Till det bättre. Killarnas miner var typ det roligaste på hela kvällen.
Men oj så stel jag är idag.
Men roligt var det, och inte stukade jag några fötter heller. Så jag är nöjd.
Kommentarer
Trackback
