Ny diagnos
Ringde läkaren på stängningsdagen, alltså i måndags. Berättade om mina nya symptom, nämligen att jag känner något konstigt, det typ bränner eller något sånt, speciellt när jag lutar mig framåt. Gör ont. Började nämligen bli irriterad över att jag aldrig blir frisk och inte får veta vad det är. Jag fick en tid hos samma läkare halv tio, så det blev ju ingen längre dag för mig. Trodde dock inte att det skulle ta speciellt lång tid, och sa att jag är nog tillbaka om en timme typ.
Kom fram till vårdcentralen och anmälde mig att jag var där. I tid! Trots att jag for från jobbet typ tjugo över nio, jag var rätt stressad när jag satte mig i bilen. Hon som satt i receptionen (eller vad det nu heter på vårdcentralen) frågade mig om jag inte hade fått höra att jag skulle till labb först. Nej sa jag. Det fanns liggande en beställning visste jag, eftersom jag skulle ta leverprover, men inte mer än så, som jag visste. Ok sa hon, läkaren kommer ju ändå om en liten stund. Kändes som att hon inte riktigt hade koll på läget, men men.
Jag väntade. Och väntade. Och väntade. Till slut kom läkaren och frågade om jag inte hade tagit blodprov än. Nej, sa jag. Säkerligen var det därför han inte hade kommit och hämtat mig tidigare. Han väntade på resultat från provet. Lite irriterad blev jag nu. Men satte mig utanför labb.
Det tog inte så lång tid som jag trodde dock, och snart fick jag komma in till läkaren. Han berättade att blodprovet jag hade gjort var en CRP. Alltså en snabbsänka. För att kolla om jag har en infektion i kroppen. Man ska ha under tio om man är frisk. Om man kommer uppåt tjugo trettio någonstans har man en infektion i kroppen, tror jag. Jag hade 52. Min andning lät heller inte helt bra på vänster sida. Han trodde att det var antingen lunginflammation eller infektion på lungsäcken. Skrev ut penicillin och skickade mig till lungröntgen.
Drygt.
Jaja, nu höll de iaf på att reda ut ordentligt vad det var. For tillbaka till jobbet efter röntgen. Kom tillbaka vid halv ett, hade alltså varit hos läkaren tre timmar.
Han ringde sen på eftermiddagen, läkaren. Med domen. Lunginflammation. Vätska i lungsäcken. Alveoler (lungblåsor) som hade säckat ihop. Ja, då vet jag ju vad det är iaf. Så nu väntar jag bara på att bli frisk.
Kom fram till vårdcentralen och anmälde mig att jag var där. I tid! Trots att jag for från jobbet typ tjugo över nio, jag var rätt stressad när jag satte mig i bilen. Hon som satt i receptionen (eller vad det nu heter på vårdcentralen) frågade mig om jag inte hade fått höra att jag skulle till labb först. Nej sa jag. Det fanns liggande en beställning visste jag, eftersom jag skulle ta leverprover, men inte mer än så, som jag visste. Ok sa hon, läkaren kommer ju ändå om en liten stund. Kändes som att hon inte riktigt hade koll på läget, men men.
Jag väntade. Och väntade. Och väntade. Till slut kom läkaren och frågade om jag inte hade tagit blodprov än. Nej, sa jag. Säkerligen var det därför han inte hade kommit och hämtat mig tidigare. Han väntade på resultat från provet. Lite irriterad blev jag nu. Men satte mig utanför labb.
Det tog inte så lång tid som jag trodde dock, och snart fick jag komma in till läkaren. Han berättade att blodprovet jag hade gjort var en CRP. Alltså en snabbsänka. För att kolla om jag har en infektion i kroppen. Man ska ha under tio om man är frisk. Om man kommer uppåt tjugo trettio någonstans har man en infektion i kroppen, tror jag. Jag hade 52. Min andning lät heller inte helt bra på vänster sida. Han trodde att det var antingen lunginflammation eller infektion på lungsäcken. Skrev ut penicillin och skickade mig till lungröntgen.
Drygt.
Jaja, nu höll de iaf på att reda ut ordentligt vad det var. For tillbaka till jobbet efter röntgen. Kom tillbaka vid halv ett, hade alltså varit hos läkaren tre timmar.
Han ringde sen på eftermiddagen, läkaren. Med domen. Lunginflammation. Vätska i lungsäcken. Alveoler (lungblåsor) som hade säckat ihop. Ja, då vet jag ju vad det är iaf. Så nu väntar jag bara på att bli frisk.
Kommentarer
Trackback
