Denna dagen - ett liv!

Ja, gårdagen alltså.

Linda brukar ha otur.
Jag har på sista tiden bara haft otur.
Gissa hur det blev när vi skulle umgås?

Vi hade gjort upp en plan att vi skulle träffas på stan vid fem, och äta och sen fara hem till mig och umgås lite. Jag skulle ta bussen ner på stan innan för att gå på stan en liten stund.
Då började det.
Självklart gick det inga bussar. Kollade på internet och det stod att det inte trafikerades mellan juni och augusti någon gång. Jag blev rätt less, hur skulle folk ta sig till stan, de som bara kunde ta den linjen för att åka till stan??
Jaja, jag fick väl ta bilen då. Tänkte lämna igen filmen som jag och Linda hade sett kvällen innan, och så hämta Linda och fylla på olja och sen äta på stan. Det kändes som en helt ok plan ändå.
När jag kom ner till bilen så fungerade inte centrallåset. Konstigt tänkte jag, men reflekterade inte så mycket över det. Innan jag startade bilen. Eller rättare sagt. Försökte starta den. Det gick inte. Batteriet hade laddats ur.
Just nu är jag så nedkörd att det tog knäcken på mig.

På vägen upp tillbaka till lägenheten reflekterade jag över en sak. Jag hade ju sett en buss när jag gick ner till bilen. Jag dubbelkollade när jag kom upp och självklart hade jag läst fel, det var bara några turer som inte gick. Jaja, vi bestämde att Linda skulle ta cykeln och fara till mig och ta tillbaka filmen till affären.

Det var bara två pizzerior i hela umeå som hade utkörning. Jag hade ju inte orkat gå någonstans. Den första jag ringde till hade sommarstängt. Den andra hade han som skötte utkörningen semester!

Då kom vi på att Linda kunde fara och köpa mat med cykeln. Men när hon kom ut till cykeln så fungerade den inte. Inte så otippat.

Vår sista plan, som faktiskt fungerade, var att vi tog bussen upp till mariehem (en hållplats för mig) och gick dit och åt. Sen hade vi tur med en buss som gick tillbaka, helt sjukt konstigt.

Resten av kvällen var toppen, lyssnade på musik, såg filmer på youtube, körde singstar och drack någon öl och så.

Så jag var nöjd till slut. Men drygt var det där i mitten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0