Både och.

Detta är både en bra dag. Och en dålig dag. Vissa saker är triviala. Andra viktiga.

Varför måste kvällarna vara så korta? Jag hinner ju inte med någonting känns det som. Jag har som sagt en viss nedvarvningssträcka, och jag blir som lite irriterad på att kvällarna inte är nog långa för att hinna med dem. Som nu, t.ex., har jag varit hemma hos Anna och Fredrik i deras nya lägenhet och försökt hjälpa till att välja tapeter. Vet inte om jag var till så stor hjälp. Provade även att äta butterkaka för att se om min mage fixar det. Just nu känns det som att det har gått hål på min magsäck. Så jag tolkar det som ett nej från magens sida, till att äta mjölk. I vilket fall som helst. Då skulle ju jag vilja vara vaken till typ ett i natt, för att kunna varva ner och se lite tv och skriva långa inlägg på min blogg, men nej nej. Det går inte. Då drabbar det morgondagen. För jag ska ha inskolningssamtal 7.45 och stänga 17.30, så det blir hur som helst en ganska lång dag.

En rolig sak då. Idag kom våran rektor och pratade med mig. Hon meddelade att hon hade pratat med personalansvarige som hade gett henne klartecken att förlänga mitt vikariat. Jag får alltså stanna, och slipper oroa mig för hyra och dylikt. Skönt. Då kan jag även börja fundera över större ansvar på jobbet, mer omfattande alltså. Om jag vet att jag ska stanna ett tag, så att det är värt att kämpa för.

Igår hade min granne fest. En tisdag?! Vem har det? (förutom min granne då) De spelade gitarr och sjöng. De började toppenkvällen när jag skulle lägga mig och sova vid klockan 23 med wonderwall. Kom igen! Och killen som spelade måste ha köpt gitarren samma dag, för att han skulle börja gå på kvällskurser. Sen radade de upp en massa fantastiska låtar. Eller!? Lyssna bara: Kung av sand, trubaduren, Första gången, Wonderwall, I´m loving angels instead. Och många många fler. Jag hörde vartenda ord. Och de sjöng aldrig en hel låt. För han var som sagt inte så bra på gitarr. Så ibland fick de lyssna på datorn hur låten skulle låta. Så då vibrerade basgången i hela min säng istället. En underbar godnatt visa.

Varför glömmer jag alltid hälften av det jag ska skriva? Då kan det ju inte vara så viktigt iaf.

Hur som helst är jag rätt nöjd just nu, trots att jag klagar lite grann! =)

God natt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0